Ödlekalla | |
---|---|
Kategori | Exotiska perenner |
Synonymer | Mexikansk underblomma, Skunkkalla och Stinkblomma |
Latinskt namn | Sauromatum venosum |
Växtfamilj | Kallaväxter (Araceae) |
Engelskt namn | Voodoo lily |
Ursprung | Tropiska Afrika och Asien |
Toxicitet | Bär och rotknölar från de flesta kallaväxter innehåller kristallina gifter, s.k. rafider, som utgörs av nålformade kalciumoxalatkristaller. Dessa rafider kan tränga genom huden och förorsaka värk och svullnader. Det finns alltså anledning att vara försiktig och använda engångshandskar om man vill ta vara på fröna. |
Allmän information | Ödlekallan är en växt med mycket exotisk utseende, men blomman har en mycket otrevlig lukt under första dygnet efter det att den har slagit ut. Därefter avtar lukten. Bladverket ger också ett exotiskt (palmlikt) intryck. Växten får ej utsättas för frost och knölen måste förvaras frostfritt under vintern. Odlas därför lämpligen i kruka, som gärna kan ställas ut när frostrisken är över. Trivs bäst i skugga till halvskugga. Knölarna grävs upp när bladen vissnar i september-oktober. |
Ljusbehov | Halvskugga |
Blomningstid | maj |
Växtbilder | |
Bildkommentarer | Fig. 12:1. Ödlekallans blommor har ett fläckigt hölsterblad i rödbrunt och gult samt en lång blomkolv (spadix) i rödbrun färg (A). Blomman blir ca 50 cm lång och bladskaften blir ca 75 cm långa med ett flerflikigt och symmetriskt blad. B, närbild på blomma. Blommar i maj och därefter kommer bladverket, som också har ett mycket exotiskt utseende, vilket framgår av bild C. Bild D visar en del av bladstammen, som kanske kan påminna om ett ödleskinn. Om man låter ödlekallan stå utomhus, så kan det komma hundratals flugor och pollinera den (E). F, "fröställning", som inte är riktigt klar att skörda än. Datum: 2010-04-29 (A), 2015-05-31 (B), 2017-07-27 C och D) 2011-05-22 (E) och 2012-10-23 (F). |
Närbild av blomma | |
Blomma | Fig. 12:2. Närbild på ödlekallans blomma och hölsterblad. Blommorna sitter på kolven med hanblommorna (gula) överst och honblommorna (som inte syns på bilden) under. Vid blomningen höjs kolvens temperatur (ca 10 °C över omgivande temperatur) för att förstärka lukten och därmed öka chansen till pollinering. |
Fröbilder | |
Förökning med frön | Fig. 12:2. Om ödlekallan får stå utomhus under blommningen, kommer flugor att pollinera den och en fröställning utvecklas. Det går lätt att föröka ödlekallan genom frösådd, men det gårmycket snabbare att få blommande plantor från nya småknölar. A, fröställning med "bär", som delvis har ramlat av samt lösa bär, ett uppskuret bär och frön, som har petats ur. B, närbild på bär och frön. Blomställningen producerar flera hundra bär och det bildas ett till två frön i varje bär. Vi får se i vår om dessa frön kommer att gro. De totala längderna av skalorna motsvarar 8 resp. 3 cm. Datum: 2015-11-11. |
Bilder på småplantor | |
Hantering av småplantor | Fig. 12:3. Småplantor av frösådda ödlekallor. Man ser lätt att dessa kallor hör till de enhjärtbladiga växterna. I spetsen på bladet på den högra plantan sitter ännu fröskalet kvar. Dessa småplantor har odlats vidare men ännu (2019) ej blommat. Datum för bilden: 2016-04-22. |
Knölbilder | |
Förökning med knölar | Fig. 12:4. Bildar 5-10 sidoknölar, som lätt kan plockas av och användas under efterföljande säsong. Huvudknölen och sidoknölarna förvaras torrt i t.ex. kutterspån vid ca +5°C. Kan plockas fram i mars-april och planteras ytligt i lämplig kruka. Större knölar kan placeras ljust (utan jord) och de kommer ändå att blomma. Kallas därför Mexikansk underblomma. Efter blomningen måste dock knölen planteras för att bladen ska utvecklas. Efter några år kan huvudknölen bli ganska stor. A, den avbildade knölen vägde drygt 1600 g när den grävdes upp i oktober. B, när knölarna tas fram i april kan det se ut så här. Datum: 2012-10-29 resp. 2011-05-04. |
Bilder på skadedjur | |
Bildkommentarer | Fig. 12:5. De nya blomställningarna angrips lätt av bladlöss och man bör kolla knölarna regelbundet när blomställningarna börjar växa ut (mars-april). Bladlössen kan lätt tas bort för hand eftersom de huvudsakligen sitter i toppen på blomknoppen. Datum: 2012-04-23. |
Referenser | 1. Michael Gullvert, 2014. Bland drakar och ödlor i våra svenska trädgårdar. Natur & Trädgård, 4:4-17. 2. Michael Gullvert, 2014. Michaels 12 favoriter. Natur & Trädgård, 4:18-25. 3. Michael Gullvert, 2013. Aroider. Göteborgstryckeriet. ISBN: 978-91-980517-1-1. |
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licens.