Mistel | |
|---|---|
| Kategori | Träd och Buskar |
| Latinskt namn | Viscum album |
| Växtfamilj | Mistelväxter ( Viscaceae) |
| Engelskt namn | Common mistletoe, European mistletoe, or mistletoe. |
| Ursprung | Misteln finns i hela Europa men är vanligast i Centraleuropa. |
| Toxicitet | Misteln innehåller ett cytotoxiskt lektin, som kallas viscumin. Viscumin är ett ribosominaktiverande protein, som kan tas upp av celler genom endocytos. Sedan inhiberar viscuminet proteinsyntesen genom att binda till 60S subenheten av ribosomen. Viscuminet påminer om toxinet ricin i både struktur och verkningsmekanism. |
| Allmän information | Misteln är en halvparasitisk buske, som växer på träd (t.ex. alm, apel, ek, hagtorn, lind, lönn och rönn). Misteln har eget klorofyll (är t.o.m. vintergrön), men behöver ett extra näringstillskott från värdträdet, som så småningom dör om det blir för många mistlar i trädet. Misteln växer i södra Sverige upp till Mälardalen.
Mistel är väl egentligen inte någon trädgårdsväxt, men om man lyckas få några frön att gro (se nedan), så har man en mycket intressant växt i sin trädgård. |
| Ljusbehov |  Halvskugga |
| Blomningstid | April |
| Växtbilder |  |
| Bildkommentarer | Fig. 141:1. Figuren visar några köpta mistelkvistar med bär (A) och närbild på några bär (B). |
| Närbild av blomma |  |
| Blomma | Fig. 141:2. Närbild på tre mistelblommor på den mistel, som är avbildad i Fig. 141:4A och som växer i närheten av vår trädgård. Blommorna, som är insektspollinrade, sitter i grupper om tre och är mycket ofullständiga och oansenliga. Blomman, som är riktad nedåt i bilden ligger utanför fokus och är därför oskarp. Misteln är dioik. Datum: 2019-04-01. |
| Fröbilder |  |
| Förökning med frön | Fig. 141:3. Mistel kan fröförökas och man brukar ju kunna köpa mistelkvistar runt jul. Man får hoppas att dessa är skördade där det finns tillstånd. Om man köper en mistelkvist, som man tänker använda till fröförökning, så bör man gå tillväga på följande sätt. Man får inte ta in kvisten och låta den torka utan hela kvisten ska förvaras vid utomhustemperatur under vintern och i en påse, som inte får vara tätslutande. I april kan man ta fram påsen och plocka av några bär, som trycks mot en gren på ett äppelträd. Äppelträdet får inte vara för gammalt och grenen inte för grov. När man trycker sönder bäret ser det ut som på bild C. Till höger ser man bärskalet och till vänster ser man ett frö med omgivande slemkapsel. Det är detta ytterst klibbiga slem, som gör att fröet fastnar på barken. Bild B visar ett frö med omgivande slemkapsel. Bild A visar ett bär som har fastnat i slemmet från ett fasttryckt frö och där kan det hänga kvar ett tag. Bild D visar ett frö, som har börjat gro, men tyvärr försvann det efter ett tag. Jag hoppas dock att några av de andra fröna, som jag placerade ut, kommer att gro. Datum: 2017-04-02 (B och C) 2017-05-02 (A och D).
Bärköttet är alltså väldigt klibbigt därför att det är rikt på viscin. Viscin är ett klibbigt slem, som fäster fröet säkert vid trädets bark när en fågel har ätit av bärköttet och försöker torka av näbben mot stammen på trädet. På webbplatsen nedan finns en beskrivning med bilder på hur man kan göra, åtminstone i England. |
| Bilder från andra platser |  |
| Bildkommentarer | Fig. 141:4. Bild A visar att man kan föröka mistel på artificel väg (som jag har försökt göra enl. Fig. 141:2) och denna mistel sitter på ett äppelträd i Uppsala-trakten där en duktig trädgårdsmästare har lyckats. Den är dock ännu inte så stor som de mistlar vi såg i Normandie (bild B). Datum: 2018-04-17 resp 2017-04-16. |
| Allmänna kommentarer | Misteln är fridlyst i hela Sverige, men undantag finns och man kan under vissa omständigheter få dispens för att skörda mistel. Den gamla seden, att två personer som står under en mistelkvist, ska kyssa varandra tillhör julfirandet. Misteln är Västmanlands landskapsblomma. |
| Länk | Viscum album (European Mistletoe). |
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licens.