Knölkalla, konjak- | |
|---|---|
| Kategori | Exotiska perenner |
| Synonymer | Leopardpalm |
| Latinskt namn | Amorphophallus konjac |
| Växtfamilj | Kallaväxter (Araceae) |
| Engelskt namn | Devils Tongue, Voodoo Lily |
| Ursprung | Tropiska delar av Asien |
| Toxicitet | Knölen är giftig om den inte tillagas. Stärkelsen, som kan utvinnas ur knölen, används inom asiatisk matlagning och inom medicin. Många allvarliga förgiftningsfall har dock förekommit. Bär och rotknölar från de flesta kallaväxter innehåller kristallina gifter, s.k. rafider, som utgörs av nålformade kalciumoxalatkristaller. Dessa rafider kan tränga genom huden och förorsaka värk och svullnader. Det finns alltså anledning att vara försiktig och använda engångshandskar om man vill ta vara på fröna. |
| Allmän information | Konjak-knölkallan är en märklig växt, som tyvärr inte är härdig på våra bredgrader och den bör alltså odlas i kruka. Denna kalla har ett palmliknande utseende med en fläckig stam, som med lite fantasi påminner om en leopardpäls och därför kallas växten också för leopardpalm. Det tar flera år innan konjak-knölkallan blommar, men om den gör det, så kommar blomman först och när den har vissnat ned, så kommer bladen. |
| Ljusbehov |  Halvskugga |
| Växtbilder |  |
| Bildkommentarer | Fig. 192:1. Figuren visar en konjak-knölkalla från sidan (A) och ovanifrån (B). På bild A kan man se att växten har utvecklat två nya knölar, som kommer upp med varsitt blad. Detta är andra sommaren, som växten står i vår trädgård och den är nu ca 50 cm hög och bladverket har en diameter på ca 65 cm sett ovanifrån. Det kommer troligen att dröja några år till innan den kommer att blomma. Datum: 2018-08-15. |
| Närbild av blomma |  |
| Blomma | Fig. 192:2. År 2021 blommade äntligen denna exotiska växt. Blomman är väl inte vacker, men den väcker ändå en hel del uppmärksamhet. När sedan knölen togs upp på hösten, såg den inte alls ut som tidigare. Den hade nämligen inget anlag till blad (eller blomma) i centrum, utan istället fyra anlag i kanterna och i år (2022) kom det bara blad från dessa anlag. Den knölen expanderade kraftig i krukan under sommaren och hade utvecklat fyra nya stora knölar med normal utseende. Den gamla knölen hade tyvärr ruttnat (vilket den kanske också skulle göra). Datum: 2021, juni. |
| Knölbilder |  |
| Förökning med knölar | Fig. 192:3. Konjak-knölkalla förökas lättast genom att man på hösten tar reda på de sidoknölar, som har bildats vid huvudknölen. Jorden ska tas bort från knölarna, som sedan måste torka på ytan. Knölarna kan därefter förvaras i kutterspån och svalt men frostfritt över vintern. De kan sedan tas fram i april-maj för plantering inomhus. När bladet har vissnat och när bladstjälken har blivit mjuk är det lätt att ta loss den från knölen, vilket men bör göra före vinterförvaringen. Bilden visar knölen från en ung planta, som bara har bildat en liten sidoknöl. Sidoknölen sitter på ett kort skaft och den får sitta kvar och följa med när knölen planteras under nästa säsong. På bilden ser man tydligt att rötterna utgår från den övre delen av knölen. Datum: 2019-10-02. |
| Allmänna kommentarer | Den gelatinösa pastan, som kan framställas från konjak-knölkallans rotknöl, kallas för "konnyaku" på japanska. Därav namnet på denna knölkalla. |
| Referenser | 1. Michael Gullvert, 2014. Bland drakar och ödlor i våra svenska trädgårdar. Natur & Trädgård, 4:4-17. 2. Michael Gullvert, 2014. Michaels 12 favoriter. Natur & Trädgård, 4:18-25. 3. Michael Gullvert, 2013. Aroider. Göteborgstryckeriet. ISBN: 978-91-980517-1-1. |
| txt_keywords | konjaksknölkalla, cognac |
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licens.