Tigerlilja | |
|---|---|
| Kategori | Härdiga perenner |
| Latinskt namn | Lilium lancifolium |
| Växtfamilj | Liljeväxter (Liliaceae) |
| Engelskt namn | Tiger lily |
| Ursprung | Japan, Kamtjatka (Ryssland), östra Kina och Korea. |
| Allmän information | Tigerlilja är lättodlad och synnerligen vacker. Den blir 80-150 cm hög och det brukar sitta 5-10 blommor i varje klase. Blommorna är turbanformade. De klarar lerjordar förvånansvärt bra om man blandar ut den med fin kompostjord. Full sol är bästa läget, men de klarar även vandrande skugga. |
| Ljusbehov |  Sol |
| Växtbilder |  |
| Bildkommentarer | Fig. 39:1. A. En blommande rabatt av tigerliljor i slutet av juli till mitten av augusti är en magnifik syn. B. Tigerliljans blommor är orangefärgade och har mörka prickar, som matchar ståndarknapparna. C. Närbild på flera blommor, där man även ser några knoppar. Datum: A. 2013-08-14; B. 2012-08-11; C. 2016-08-05. |
| Bilder på småplantor |  |
| Hantering av småplantor | Fig. 39:2. Bilder på småplantor odlade från bulbillerna i Fig. 39:3 C. I A har plantorna växt under en sommar och de fick stå kvar i krukan under ytterligare en säsong, men nu är de klara att planteras ut. Tigerliljan är en enhjärtbladig växt (monokotyledoner) liksom andra liljeväxter. Datum: 2014-03-09 resp. 2015-04-11. |
| Bilder på bulbiller |  |
| Förökning med bulbiller | Fig. 39:3. Tigerliljan förökas lätt med bulbiller, som utvecklas i bladvecken A och B). Bulbillerna kan samlas in när de lossnar lätt och sedan bör de förvaras svalt (ca. + 5 °C) i t.ex. kutterspån över vintern. Bulbillerna kan tas fram tidigt (februari) och förodlas inomhus i väntan på att frostrisken är förbi. Det tar dock några år innan de börjar blomma. Man kan även sätta bulbillerna utomhus på hösten, men då tar det längre tid innan de kommer igång att växa på våren. Bild C visar bulbiller som har ramlat ner från plantan, legat kvar i jorden och börjat gro fram på vårkanten. Längden av hela skalstrecket motsvarar 10 mm. |
| Bilder från andra platser |  |
| Bildkommentarer | Fig. 39:4. Bilden (Foto: Staffan Tamm) visar vilda tigerliljor inom sitt naturliga utbredningsområde på Kamtjatka-halvön i Ryssland, där den är en karaktärsväxt. |
| Bilder på skadedjur |  |
| Bildkommentarer | Fig. 39:5. Enda nackdelen med tigerliljan är att den lätt angrips av liljebaggar (Lilioceris lilii). Om man låter liljebaggarna hållas, blir rabatten en katastrof. Jag tycker dock inte att man ska spruta med gifter utan istället plocka bort liljebaggarna och klämma ihjäl dem. Jag gillar egentligen inte att göra så heller, men här är det bara att välja: liljor eller liljebaggar. Man måste dock vara snabb för när liljebaggen anar oråd, släpper den taget om växten och ramlar ner på jorden där den inte syns så lätt eftersom den oftast hamnar på rygg. Liljebaggen kan bli upp till 10 mm lång och är klarröd på ovansidan. De bruna och kletiga larverna är ännu tråkigare att hantera och inte så lätta att se eftersom de brukar sitta på undersidan av bladen. Om man ser angripna blad (se Fig. 39:3, A), så bör man kolla att det inte sitter larver på undersidan. För bilder på larver, se Madonnalilje-sidan. |
| Allmänna kommentarer | Tigerliljan odlas i Asien tack vare sina ätliga lökar och även blomknopparna används i matlagningen. Liljebaggar går endast på liljor av släktena Lilium och Fritillaria. |
| Referenser | 1. Barbro Forsberg, 2013. Liljornas fiende nummer ett. Natur & Trädgård, 2:50-51. |
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licens.