Pion, dill- | |
|---|---|
| Kategori | Härdiga perenner |
| Latinskt namn | Paeonia tenuifolia |
| Växtfamilj | Pionväxter (Paeoniaceae) |
| Engelskt namn | Fern leaf peony |
| Ursprung | Rumänien, Ryssland, Serbien och Ukraina. |
| Allmän information | Dillpionen är mycket läcker med sitt extremt finflikiga bladverk. Det finns varianter med enkla eller fyllda blommor, som kan vara vita, rosa eller röda. Dillpionen blir inte så hög och den vill ha soligt läge och lucker lerjord anrikad med naturgödsel. |
| Ljusbehov |  Halvskugga |
| Växtbilder |  |
| Bildkommentarer | Fig. 56:1. Plantan på bilden, som troligen är namnsorten "Rubra Plena" kommer ursprungligen från Slite på Gotland (maj 2011), men tycks också trivas bra i den uppländska leran.
Bilden till vänster (A) visar det vackra bladverket, som är på väg att komma upp. Den bortre plantan har redan en blomknopp. Bilden till höger (B) visar två utslagna blommor. |
| Förökning genom delning | Dillpionen förökas bäst genom delning av plantan på hösten. tänk på att varje del ska ha anlag till skott och att den övre delen av knölen inte får planteras lägre än 5 cm under jordytan. När man har planterat om en pion, kan det ta något år innan den blommar igen. |
| Referenser | 1. Eric Wahlsteen & Kenneth Lorentzon, 2013. Alla tiders pion. Natur & Trädgård, 1:36-45. 2. Eric Wahlsteen & Kenneth Lorentzon, 2013. Älskade pion. Natur & Trädgård, 2:4-31. 3. Helena Söderman, 2019. Pionen är mitt hjärtas blomma. Natur & Trädgård, 1:4-25. |
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige Licens.