November, 2024. Mycket frukt sitter fortfarande kvar på äppelträden i Äppellunden.
Wiks slott är en stor sevärdhet och anses vara ett av Sveriges bäst bevarade medeltida slott. Slottet började byggas som en försvarsborg redan på 1400-talet. Från den södra delen av Wikstigen har man fin utsikt över Lårstaviken, som utgör en del av Mälaren. Wikstigen är en slinga på 3,2 km, men det finns möjlighet att gå både kortare och längre slingor. Wiks naturpark är lättillgänglig och vissa stigar är, liksom toaletterna, handikappanpassade. Bord och bänkar finns uppställda efter stigarna. Det finns två strandängar och den västra vid första parkeringen har en utsiktsramp, där man framförallt på våren kan se lite mer ovanliga fåglar. Vissa av fåglarna, som listas nedan, kan bara ses under flyttningstid. Rastplatser och en liten badplats med bryggor finns iordningställda. Kiosk, kaffé och restaurang finns, men man bör kolla öppettider om man avser att utnyttja detta.
Naturparken sköts med varsam hand, d.v.s. man håller stigarna framkomliga och vid behov sandade på vintern. Inom området (söder om skolbyggnaden) finns en mindre bokskog med några riktigt stora träd. Nötkreatur och får hjälper till att hålla landskapet öppet. Nedfallna träd får i stor utsträckning ligga kvar, vilket är gynnsamt för biodiversiteten. Vid kraftig blåst ska man dock undvika att gå där det finns risk för att träd kan falla omkull.
Däggdjur:
Rådjur
Grävling
Räv
Hare
Ekorre
Olika arter av fladdermöss
Älg och vildsvin kan ibland ses på fälten utanför parken
Fåglar:
Vissa fåglar förekommer hela året, medan andra är årstidsbundna och kan bara ses under t.ex. våren. Här listas enbart fåglar jag har observerat. Betydligt fler fåglar har rapporterats av andra i området.
Amerikansk kricka och sommargylling (mycket ovanliga)
Trana, gråhäger, ägretthäger (mycket ovanlig), rördrom (kan höras på våren från rampen vid den västra strandängen), sångsvan och knölsvan
Grågås, Bläsgås
Bläsand, stjärtand, kricka och årta
Havsörn, fiskgjuse, tornfalk och brun kärrhök
Kattuggla
Mindre hackspett, spillkråka, gröngöling, större hackspett och göktyta
Ringduva, skogsduva, nötkråka och korp
Enkelbeckasin, rödbena, skogssnäppa och tofsvipa
Nötväcka, trädkrypare, gärdsmyg och stjärtmes
Växter:
Mistel (som är fridlyst) finns i Wikparken, kungsängslilja på strandängarna, och nästrot (fridlyst orkidé) i de skuggiga delarna av naturparken. Nästroten är dock inte vanlig och syns inte varje år. Kungsängsliljan kan bl.a. ses på Wiks östra strandäng. Hagtorns- och hasselbuskar är dock mycket vanliga.
Övrigt:
För den som vill spela Pokemon GO finns det stora möjligher med 7 PokeGym och ca 20 PokeStop. PokeStop finns bl.a. vid de informationsskyltar, som man har satt upp. Tyvärr har en del av dessa informationsskyltar blivit något bedagade och därför ramlat omkull. Man kan också gå s.k. "Routes" och ställa sina Pokemons på s.k. "Show cases".
Några fler fakta:
Kommun, Skyddsår och Storlek:
Uppsala, 2000 resp. 38 hektar
Förvaltare och Markägare:
Upplandsstiftelsen och Region Uppsala resp. Region Uppsala
Koordinater (WGS84): Norr 59,73727°, Öst 17,46173°
Hitta hit:
Wiks Naturpark ligger i anslutning till Wiks Slottspark ca 25 km SV om Uppsala. Från väg 55 finns vägvisare mellan Ramsta och Örsundsbro. Bussförbindelse (Nr 108) finns mellan Uppsala och Wik. En karta över Naturpark och Slottspark finns i bildspelet nedan.
Bilder från Wiks Naturpark
Karta över Wiks Slottspark och Naturpark.
April, 2021. Informationsskylt vid Wiks Naturpark.
Januari, 2026. Detta bildspel startar vid parkeringen och fortsätter runt området på Wik-stigen genom slottspark och naturpark. Vid parkeringen finns det en ramp ut mot strandängen och Lårstaviken där en hel del fåglar rastar under vårflyttningen.
Januari, 2026. Wiks slott är ett av Sveriges bäst bevarade medeltida slott och från den övre våningen har man en fantastisk utsikt över Lårstaviken. I slottet pågår olika aktiviteter och under sommaren finns här ett slottskaffé.
Januari, 2026. Här finns en bad- och båtbrygga och det gröna huset inhyser en kiosk under sommaren.
Januari, 2026. De flytande badbryggorna dras upp på badstranden under vintern, men hopptornet får ligga kvar. Badplatsen är välbesökt under varma sommarmånader.
Januari, 2026. Här börjar Wik-stigen och röd markering finns med jämna mellanrum. Det är gott om bänkar och bord utefter stigen
Januari, 2026. Här börjar själva naturparken, som i början går längs med Lårstaviken. Wik-stigen plogas på vintern liksom andra större stigar.
Januari, 2026. Det finns också gott om informationsskyltar utefter Wik-stigen. Det är dock inte helt riskfritt att promenera här. Man bör vara uppmärksam på träden vid kraftiga vindar.
Januari, 2026. Den här fikaplatsen bjuder på fin utsikt över den yttre delen av Lårstaviken.
Januari, 2026. Vid Balingsta båtklubbs brygga finns en ramp och många sittplatser. Hit kan man alltså köra bil, även om det inte är att rekommendera.
Januari, 2026. Rampen bjuder på fin utsikt och landet, som man ser bortom udden på den södra sidan av viken, är Skolandet.
Januari, 2026. Här lämnar vi Wik-stigen för en tillfällig avstickare till Äppellunden. Denna stig plogas inte på vintern.
Januari, 2026. I den sydöstra delen av Äppellunden finns en grind ut mot Högbys marker och där lämnar man Wiks naturpark. Efter grinden kan man fortsätta att promenera utefter vattnet mot Roparberget, som ligger på Enebys marker.
Januari, 2026. Nu återvänder vi till Wik-stigen, som här går genom en del av Wikparken, vilken kallas Slåtterängen. På Slåtterängen står det en tall, som är väldigt vacker och nästan liknar ett pinjeträd.
Januari, 2026. Slåtterängen är omgärdad av en gärdsgård.
Januari, 2026. Nu har vi lämnat Slåtterängen och här står vi inför ett vägval. Vi gör först en kort avstickare på Genvägen (blåmarkerad), för att sedan fortsätta på Wik-stigen.
Januari, 2026. Vid genvägen står detta fantastiska konstverk, som på lite håll ser ut att vara gjord i trä, men i själva verket är det brons.
Januari, 2026. Nu är vi tillbaka på Wikstigen och här öppnar sig Lundängen ner mot Äppellunden. På sommaren är Lundängen, på båda sidor om Wik-stigen, mycket rik på fjärilar.
Januari, 2026. I kanten av Lundängen har några göktyteholkar satts upp. Gå inte för nära dem under häckningstid (maj).
Januari, 2026. Här går Wik-stigen i kanten mot Högbys marker och mot det nordöstra hörnet av Wiks naturpark.
Januari, 2026. Vid den här Y-korsningen kan man välja mellan att gå Genvägen (t.v.) eller fortsätta på Wik-stigen (t.h.). Först ska vi dock titta på vad som finns just här.
Januari, 2026. Vid Y-korsningen ligger den s.k. gravkullen, som troligen inte är någon riktig gravkulle. Lägg märke till granen som står till höger om "gravstenen". Den är jättehög och visas i en senare bild.
Januari, 2026. Nedanför "gravkullen" finns den här eken, som sannolikt är Wik-parken äldsta ek. Den vänstra grenen, som har fått en stötta, lever faktisk fortfarande (åtminstone gjorde den det under sommaren 2025).
Januari, 2026. Vid gravkullen står också denna pelare av svart diabas, som är skapad av konstnären Pål Svensson. Ett fantastiskt konstverk, vars intryck förändras med årstid, ljus och väder. Bakom stenpelaren skymtar man också jättegranen, som syns på den högra delen av bilden.
Januari, 2026. När man fortsätter på Wik-stigen utefter den långa stenmuren kommer man till Tengbom, vilket är den röda byggnaden där vävstuga och konstateljéer finns. Under helger och när vädret är bra, är hela Wik-parken trevlig att vistas i för motionärer, hundägare och de som vill njuta av naturen.
Januari, 2026. I närheten av Tengbom kan man beskåda alster från konstnärsutbildningen på Wiks folkhögskola.
Januari, 2026. Promenaden på Wik-stigen och detta bildspel avslutas vid Wiks slott, sett från framsidan med administationen i byggnaden till vänster och Lårstaviken i bakgrunden.
Naturreservat
